Enligt teorin styrs Sverige på ett sätt som kallas demokrati. Vad innebär det?

Grundlagen säger att “all offentlig makt i Sverige utgår från folket”. Det svenska folkstyret bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Det förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunalt självstyre. Det betyder att folket bestämmer vem som ska styra landet. Den offentliga makten utövas under lagarna. Särskilt viktiga är grundlagarna. Andra grundpelare är människors lika värde och rättigheter, tryck- och yttrandefrihet samt likhet inför lagen.

Enhet ställer sig olika frågor såsom om det finns några problem med det nuvarande statsskicket? Fungerar det som det är tänkt, att all offentlig makt utgår från folket? Har vi verklig demokrati i Sverige? Fungerar demokratin i praktiken?

Låt oss se hur det står till när det gäller grundpelarna för demokrati:

• fri åsiktsbildning

• allmän och lika rösträtt

• representativt och parlamentariskt statsskick, inklusive rösträtt

• kommunalt självstyre

• lagarna. Särskilt viktiga är grundlagarna.

• människors lika värde och rättigheter

• tryck och yttrandefrihet

• likhet inför lagen

Fri åsiktsbildning - information från massmedia och myndigheter

Dagens representativa demokrati förutsätter att medborgarna har tillgång till information för att ta ställning om samhällsfrågorna och rösta på de kandidater som bäst företräder dem. Informationen till medborgarna kan komma från massmedia eller från samhällets myndigheter.

Är det så att massmedia och myndigheter ger medborgarna denna information?

Massmedias viktigaste uppgift är att ge medborgarna information så att de kan ta ställning till samhällsfrågorna, samt att granska makthavare och skildra vår omvärld på ett källkritiskt sätt.

De allra flesta medier är privatägda i Sverige. Ägarkoncentrationen har ökat kraftigt de senaste åren vilket är ett hot mot demokratin då det motverkar allsidig belysning av vad som sker i samhället.

I stället för att massmedia utför sin uppgift att granska makthavarna samarbetar regering och massmedia. Detta gäller såväl samhällsägda Public Service (SVT och SR) som de stora privata mediekoncernerna.

Alternativa medier med ett samhällskritiskt förhållningssätt ges ofta stämpeln konspiratoriska, odemokratiska och högerextrema. Vissa ämnen är svåra att få problematisera.

Dagens debatt präglas av politisk korrekthet, vilket leder till att det idag saknas en öppen och saklig debatt. Yttrandefriheten är i fara och den politiska korrektheten gör att tystnadskulturen breder ut sig. Att ifrågasätta rådande narrativ innebär ofta att man anses antidemokratisk. Det är vanligt att det förekommer hot mot oliktänkande.

Samhällsklimatet präglas idag av separation och rädsla. Vilseledande och massiv information från myndigheter och massmedia angående pandemier, klimatet, krig med mera leder till att befolkningen sätts i rädsla och överlevnadsläge. Människorna blir lätta att kontrollera och styra.

Ovanstående visar, menar Enhet, att fri åsiktsbildning inte fungerar i praktiken.

Allmän och lika rösträtt - möjlighet till delaktighet och engagemang

Landets demokratiska processer är avsedda att hålla ihop och utveckla samhället. Grunden i en levande demokrati är vars och ens engagemang. Delaktighet och medbestämmande är avsedda att göra människor mer engagerade i det vi har gemensamt.

Så är det tänkt.

Enhet frågar sig hur det ser ut i praktiken - har medborgarna möjlighet till delaktighet och engagemang? Har vi allmän och lika rösträtt?

Det finns grupper i Sverige som lever i fattigdom och otrygghet. Inkomstklyftorna växer över hela landet. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) bor över 14 procent av Sveriges befolkning i hushåll med låg ekonomisk standard. Klyftan mellan de rikaste och fattigaste fortsätter att växa. Sverige har en kris när det gäller ojämställdhet, vilket undergräver demokratin. Möjligheterna att sätta sig in i samhällsfrågorna och förstå vad partier och kandidater står för varierar oerhört. Enhet ifrågasätter också förekomsten av lobbying inom politiken. Ligger den egentliga makten hos större företag i stället för hos våra folkvalda politiker?

Ovanstående visar att möjligheten till delaktighet och engagemang är väldigt olika. Möjligheterna att sätta sig in i samhällsfrågorna och förstå vad partier och kandidater står för varierar oerhört. Lika rösträtt är ingen verklighet i praktiken.

Representativt statsskick

Representativt statsskick innebär att folket ska kunna rösta på de personer som bäst representerar dem och att folket ska kunna lita på att representanterna fullföljer löftena de ger till väljarna.

Även här ställer Enhet frågor som: Fungerar det representativa statsskicket? Kan folket välja de representanter de vill? Representerar ledamöterna som väljs folket?

De nuvarande åtta valbara partierna är för lika för att utgöra en skillnad, ett verkligt val. Alla partierna är marknadsliberala.

Små partier, som ofta representerar nytänkande, har en mycket liten möjlighet att informera om sin politik och sina kandidater på grund av ensidig mediebevakning.

Nuvarande valsystem är ytterligare en faktor, som hindrar ett representativt statsskick. Den nuvarande 4%-spärren till riksdagen medför att åsikter från medborgare som stödjer mindre partier inte kan föras fram där. För att värna om demokratin vill Enhet sänka spärren till 2% eller helt ta bort spärren.

Val till riksdag, region och kommun genomförs för närvarande med pappersvalsedlar som ska delas ut till varje vallokal. Ansvaret för att trycka upp och dela ut valsedlarna ligger på varje politiskt parti. Partibidrag går endast till partier representerade i riksdag, region och kommuner. Men det gör att de ekonomiska möjligheterna att trycka upp och dela ut valsedlar skiljer sig oerhört mellan de partier som är representerade i riksdag, region och kommuner och små partier. Genom modern informationsteknologi finns möjligheter att införa valsystem utan pappersvalsedlar. Ett sådant system skulle ge alla partier samma möjlighet att presentera sina kandidater för väljarna, och ge medborgarna möjlighet att rösta på den kandidat de önskar. Det vill säga ökat folkstyre.

Val till riksdag, regioner och kommuner sker endast vart fjärde år. Däremellan styr de representanter som valts, utan att medborgarna tillfrågas om viktiga beslut. Partierna och deras representanter kan ändra åsikt helt fritt efter att de har valts, och vallöften kan brytas utan konsekvenser. Ett tydligt exempel på detta är vissa partiers inställning till NATO innan valet 2022 och därefter.

Kommunalt självstyre - närhetsprincipen

Grundlagen föreskriver kommunalt självstyre som en viktig komponent i den svenska demokratin.

Enhet undrar hur det ser ut? Fungerar det kommunala självstyret i praktiken?

Kommunsammanslagningen har gjort att kommunerna har blivit större än tidigare. Trots detta höjs röster för ökad statlig styrning av kommuner och regioner som därigenom förlorar sitt självstyre.

Det svenska skattesystemet missgynnar oftast glesbygdskommuner som bidrar med resurser som skog, vatten- och vindkraft och andra råvaror. Kommunerna får därigenom dålig ekonomi, svårt att göra konstruktiva investeringar och avfolkning vilket försvagar det kommunala självstyret, och därigenom Sveriges demokratiska system.

Enhets anser att närhetsprincipen eller subsidiaritetsprincipen, som innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, ska följas. Tyvärr är utvecklingen att principen efterföljs mindre och mindre.

Exempel på detta är EU, där många beslut som skulle kunna fattas lokalt i Sverige, fattas på EU-nivå.

Ett annat exempel är WHO, som arbetar för att få mandat att fatta globala beslut som styr och omfattar människors hälsa och livssituation i alla jordens länder på jorden.

Ytterligare ett exempel är NATO, där medlemskapet innebär att beslut över svensk säkerhet flyttas från Sverige.

Enhets syn på demokrati

Enhets mål är att var och en ska ha möjlighet att påverka och bidra till det samhälle vederbörande bor och verkar i. Varje människa har mycket att bidra med genom sina personliga erfarenheter. Det är viktigt att alla människor ges möjlighet att bidra efter sin förmåga.

Enhet anser det nödvändigt att beslut och ansvar ligger nära dem som berörs av besluten. Enhet vill därför på sikt införa direktdemokrati där besluten fattas i folkomröstningar på lokal- och riksnivå. Anknytning till lokalsamhället skapar meningsfullhet. Människor är del av en gemenskap och känner sig delaktiga och vill ta ansvar för sin omgivning, vilket ger förutsättningar för ökad omsorg, hälsa och välbefinnande.

Demokratin i Sverige kan förbättras genom att tillföra direktdemokrati i samförstånd med en representativ demokrati.

En förutsättning för fungerande direktdemokrati är att medborgarna har tillgång till information från flera olika källor för att kunna inhämta kunskap och ta ställning till samhällsfrågorna.

Samhället har ansvar för att utbilda medborgarna, så att varje individ har förståelse för landets demokratiska processer.

Införande av basinkomst skulle innebära att alla medborgare ges en ekonomisk grundtrygghet och därigenom bättre förutsättningar för delaktighet och engagemang i beslut som rör samhället.

Enhet anser att Sverige behöver överväga de uppenbara nackdelarna med överstatliga maktstrukturer som EU och WHO, och vara oberoende av NATO och andra militärpakter. Enhet säger därmed nej till EU, WHO och NATO, medan vi säger ja till Swexit och ett utvidgat nordiskt samarbete, ja till Sveriges självstyre i hälsofrågor och ja till svensk alliansfrihet.

Enhet vill se över nuvarande skattesystem och införa ett system som ger förutsättningar för att kommuner i hela landet ska leva. Ett skattesystem som bidrar till kommunalt självstyre och därigenom förbättrad demokrati.

Enhet vill att modern vetenskap och metoder tillämpas när det gäller hur myndigheter, samhällen och landet styrs, för att på så sätt införa verkligt folkstyre.

För att kvalitetssäkra politiska förslag och beslut, så menar Enhet att de ska föregås av en ingående analys av deras konsekvenser, direkta och indirekta, på kort och lång sikt. I de fall där kunskapen om konsekvenserna är begränsad bör försiktighetsprincipen råda, så att okända risker undviks.

Beslut ska endast tas som främjar natur, djur och befolkningens välbefinnande som helhet.