Sep-26: Artikel - Har Sverige verkligen demokrati - eller ej?
Valet 2026! Vi har avgjort vilka som får makten att fatta beslut över våra liv under de kommande fyra åren - beslut som kan påverka oss mycket längre än så.
Men är det inte märkligt att den nationella valbevakningen framför allt kretsar kring samma åtta partier som redan sitter i riksdagen? De får gång på gång presentera sina partiprogram, medan andra partier och politiska perspektiv knappt blir synliga.
Finns det verkligen inga andra idéer? Finns det verkligen inga andra partier?
Svaret är ett rungande JO! Alternativen finns. De förbjuds inte att delta i valet, men många av dem släpps sällan fram genom samma ”mediegrindar”. Hur demokratisk är en offentlighet där väljarna knappt får veta vilka alternativ som faktiskt finns?
Demokrati betyder folkstyre. Enligt regeringsformen utgår all offentlig makt i Sverige från folket, och folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning samt allmän och lika rösträtt. Men hur väl lever Sverige upp till dessa ord i praktiken?
Mitt engagemang i Enhet
Jag har jobbat för Enhet nästan sedan starten 1990, alltså i 36 år. Enhet är ett annorlunda fenomen. Inte ett gradskillnadsparti, utan ett artskillnadsparti, som en politiker en gång kallade oss.
Gary Zukav, författaren till De dansande Wu-Li-mästarna och Själens boning, använde uttrycket ”authentic power” om Enhet när han deltog i partiets första valturné 1990 tillsammans med Enhets initiativtagare Ulf Wåhlström.
I början av 1990-talet var aktiviteten inom Enhet som störst. Även år 2026 och 2014. Enhet kallades ibland ett andligt parti. Vi ville medvetandegöra vikten av en inre utveckling hos både politiker och väljare: mer kärlek, medmänsklighet och medkänsla. Utifrån dessa värden ville vi skapa ett Sverige i harmoni, där alla människor fick plats och kunde känna sig trygga och värdefulla.
Enhet är alltså inte något nystartat parti. Vi har funnits i 36 år, men behandlas fortfarande som om vi inte är värda att nämna.
När SVT inte ville berätta att vi fanns
Inför valet 1994 förvånades vi över att medierna inte verkade intresserade av att upplysa svenska folket om att vi fanns. Det var som om vi ignorerades.
Vi skrev till SVT och frågade om inte public service borde berätta vilka alternativ som faktiskt fanns att rösta på eftersom vi trodde att SVT tillhörde det svenska folket. På den tiden finansierades SVT genom tv-avgiften. Den nuvarande public service-avgiften via skatten infördes 2019.
Vi fick ett skriftligt svar att SVT inte tillhörde svenska folket utan en stiftelse. (Det vill säga: SVT är Sveriges Television AB och ägs sedan 1994 av Förvaltningsstiftelsen. Stiftelsens uppgift är att fungera som en buffert mellan statsmakterna och public service-bolagen.)
Men oavsett den juridiska konstruktionen blev resultatet för oss detsamma: SVT valde att ignorera Enhet. Några få redaktionella beslut fick därmed stor betydelse för vad väljarna fick möjlighet att känna till. Det är makt - och den makten måste få granskas.
Mediernas grindvakter
Journalisten Göran Skytte skrev 2008 i boken Omvänd, på sidorna 18-19, om den svenska journalistkårens politiska sympatier och mediernas roll som grindvakter. Han beskriver hur journalister med vänstersympatier under 1970-talet gick från journalisthögskolorna till landets redaktioner, hur TV2 kallades den röda kanalen och hur begreppet medievänster växte fram. Han hänvisar också till undersökningar vid Göteborgs universitet om journalisters partipreferenser. Han skrev bland annat:
”Journalister och redaktörer bestämmer vad som ska passera den grinden, och vad som inte ska göra det.”
Jag läser detta som en allvarlig kritik mot en journalistkår som inte bara granskar makten utan också själv utövar makt: genom att välja vad som syns, vad som tystas ner, hur problemen formuleras och vem som hamnar i medieskugga.
Min upplevelse är att ”grindvakteriet” faktiskt har ökat under de snart 20 år som gått sedan boken kom ut. Tillkommer gör också vilket perspektiv de som äger media har.
För jag anser också att ägarintressena bakom de stora kommersiella medierna behöver få granskas. De kan påverka vilka frågor som prioriteras och hur de gestaltas. Jag upplever den samlade effekten som en form av hjärntvätt: en ensidig och upprepad påverkan på vad befolkningen förväntas betrakta som rimligt och ”politiskt korrekt”. Det är min bedömning och den bör få uttryckas och prövas öppet i ett samhälle där vi hävdar att vi har yttrandefrihet men där yttrandemöjligheten är liten för dem som avviker från det rådande narrativet/agendan.
En journalist sade en gång till oss i Enhet att vi borde ställa till med en skandal om vi ville att medierna skulle skriva om oss. Det var en journalists besked, inte ett bevis för hur hela journalistkåren tänker. Men det säger något om vilken sorts berättelser som anses vara värda uppmärksamhet. Enhet är inget parti som bygger sin verksamhet på skandaler. Inte heller är vi ett missnöjesparti. Kanske är det därför som Enhet inte har fått den uppmärksamhet som mer kontroversiella politiska rörelser som exempelvis Ny Demokrati fick och Sverigedemokraterna har fått?
Ett system med höga trösklar
Det finns dessutom flera konkreta delar av valsystemet och mediesystemet som gör vägen svår för partier och politiska perspektiv utanför riksdagen:
Riksdagsspärren
För att delta i fördelningen av riksdagsmandat krävs normalt minst 4 procent av rösterna i hela landet. Ett undantag finns: ett parti som får minst 12 procent i en valkrets kan delta i fördelningen av de fasta mandaten där. I valet 2022 motsvarade 4 procent omkring 259 000 giltiga röster. Det exakta antalet 2026 vet vi först när de giltiga rösterna har räknats.
(Fyraprocentsspärren infördes genom den partiella författningsreformen 1968–1969. Bakom förslaget stod en politisk uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Högerpartiet – alltså dagens fyra äldsta riksdagspartier. Den socialdemokratiska regeringen lade fram förslaget, varefter riksdagen antog det som en del av grundlagsreformen. Spärren tillämpades första gången i riksdagsvalet 1970. Det uttalade syftet var att motverka partisplittring, men för ett parti som möts av tystnad i rikstäckande medier är spärren en mycket hög tröskel.)
Medieutrymmet
Att delta i valet ger ingen automatisk rätt att vara med i en viss tv-debatt eller redaktionell sändning. Men jag anser att public service har ett särskilt ansvar för ett brett och informerat offentligt samtal. Väljarna bör åtminstone få veta vilka politiska alternativ som finns.
Det statliga partistödet
För stödåret 2025/26 beslutade Partibidragsnämnden om nära 168 miljoner kronor (167 733 850 kronor) i statligt partistöd. Ett parti utanför riksdagen kan få partistöd om det har nått över 2,5 procent i något av de två senaste ordinarie riksdagsvalen. Därtill finns partistöd på kommunal och regional nivå. Det innebär helt andra ekonomiska möjligheter att synas exempelvis genom marknadsföring, valaffischer m m.
Valsedlarna
Ett parti som har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet i något av de två senaste riksdagsvalen får partivalsedlar tryckta på statens bekostnad och utlagda på röstmottagningsställena. De oetablerade partierna får förlita sig på sina medlemmar som dels får bekosta tryckningen och dels cykla/bila runt i Sverige för att försöka täcka så många vallokaler som möjligt. Den praktiska bördan ligger alltså fortfarande tungt på de partier som inte har passerat enprocentsgränsen.
Betald politisk reklam på Meta
Sedan den 6 oktober 2025 tillåter Meta inte betalda annonser om politik, val eller samhällsfrågor på sina plattformar i EU, däribland Facebook och Instagram. Man kan fråga sig varför? Politiska inlägg och samtal utan betald spridning är fortfarande tillåtna. Det handlar alltså inte om ett generellt förbud mot politiskt innehåll i alla sociala medier. Men för små organisationer med begränsad ekonomi och svag medienärvaro innebär det ytterligare en stängd väg till väljarna.
Vårt initiativ inför valet 2026
Inför valet 2026 har Enhet valt att samverka med andra partier utanför riksdagen för att försöka nå igenom mediebruset och grindvakterna. Vi har särskilt samarbetat med Partiet MoD och Knapptryckarna.
I somras var vi åtta politiska partier utanför riksdagen som drev en gemensam kampanj. Vi ville förmå SVT att ”spegla samhällets mångfald av perspektiv och bidra till ett brett och informerat offentligt samtal”. Kampanjen syftade till att få SVT och andra rikstäckande medier att genomföra en partidebatt där fler partier än riksdagspartierna skulle få komma till tals inför valet.
Vi mejlade ett tjugotal personer och redaktioner på SVT med budskapet att innan något parti ens har fått en enda röst i valet 2026, så bör man se det som att alla står på noll röster i just det valet. Vi menar att hela startfältet därför borde få chansen att nå väljarna med sina budskap på lika villkor.
Fyra av de tjugo svarade på vårt mejl. Resten svarade inte alls. Något gehör för vår begäran fick vi inte. För mig är det svårt att beskriva det som något annat än att lägga locket på.
Demokrati är mer än själva valdagen
Ja, Sverige har enligt grundlagen fria, hemliga och direkta val. Men demokrati är mer än rätten att lägga en valsedel i ett kuvert vart fjärde år. Den kräver också en levande offentlighet där människor får kännedom om vilka alternativ som finns.
När medier, partistöd, valsedelsregler och annonsplattformar tillsammans gör vissa partier och politiska perspektiv mycket svåra att upptäcka uppstår ett demokratiskt problem, enligt min mening. Det betyder att spelplanen för uppmärksamhet är långt ifrån jämn.
När du läser detta har valet redan ägt rum. Men jag vill att du ska känna till hur villkoren ser ut och vilka svårigheter partier och politiska perspektiv utanför riksdagen möter.
Varmt tack för att du har läst ända hit. Jag hoppas att texten har väckt både tankar och frågor. För demokrati handlar inte bara om rätten att rösta. Den förutsätter också att väljarna får veta vilka alternativ som finns.
När vissa partier gång på gång släpps fram medan andra hålls kvar i medieskugga finns det all anledning att fråga:
Har Sverige verkligen demokrati – eller ej?
Gunilla Wigertz
Talesperson & vice ordförande Enhet
Kommentarer